Felanmälan i Värnamo

 
Tekniska kontoret på Värnamo kommun har introducerat en väldigt bra tjänst för kommunens invånare. Har du retat dig på att en gc-väg ständigt är dåligt skottad, att en gatlykta slocknat, att det ligger krossat glas i en tunnel, det är klotter på scenen i Apladalen, ja, faror och fel i vår omgivning som du tycker ska åtgärdas. Knyt inte näven i fickan eller skriv insändare till tidningen. Sitt inte i telefonkö när du egentligen inte har tid till det.
 
Nu kan du göra en felanmälan via din dator eller mobiltelefon!
 
kommunens hemsida finns till vänster på startsidan en länk som heter Felanmälan. Klickar man där kommer man till ett formulär att fylla i. Meddelandet skickas vidare för hantering av ansvarig för det arbetsområde man har angett. Så får man en bekräftelse via mejl eller sms att ens felanmälan har gått fram.
 
Har man en s k smartphone kan man installera en app som heter "Felanmälan Värnamo" och som fungerar likadant som via hemsidan.
 
Väldigt fiffigt och uppskattat har man märkt på förvaltningen. Givetvis kan man fortfarande ringa till kontoret, precis som förut.
 
 
När detta var min dagliga väg till jobbet för ett år sedan ringde jag och klagade på skottningen och fick prata med en trevlig man som förklarade rutinerna för mig. Sen blev det töväder. Det löser många snörelaterade problem.
 
 
 
 
 

Julmarknad i Apladalen

 
Julmarknaden i Apladalen andra advent är det mest stämningsfulla, mysiga och Madickenjulliknande man kan tänka sig.
 
Alla små stugor och bodar är öppna, i flera brinner brasor i öppna spisar, det är ljus och marschaller överallt och en magisk stämning i hela parken.
 
 
Jag går alltid dit efter mörkrets inbrott för att jag gillar att se de där flämtande ljusen i dragiga stugor. Det är lagom att köpa några lotter i ett stånd, titta på hemstickade handledsvärme i ett annat och beundra hantverkares kreativitet i ett tredje innan man tar ett kliv över en hög tröskel till en stuga med eld som man kan vända ryggen till ett tag.
 
 
Per och Kersti står i ladan och spanar ut i mörkret och drömmer om den vårdag då de får komma ut, nymålade och fräscha.
 
 
I Mor Kajsas stuga var det försäljning, inte av sockertoppar och rökt fläsk, men av lotter med chans att vinna en påse lussekatter.
 
Sen var det bara att vandra hem och provsmaka det nybakta tunnbrödet och värma på glöggen.
 
 

Julmarknad i Apladalen

 
Julmarknaden i Apladalen andra advent är det mest stämningsfulla, mysiga och Madickenjulliknande man kan tänka sig.
 
Alla små stugor och bodar är öppna, i flera brinner brasor i öppna spisar, det är ljus och marschaller överallt och en magisk stämning i hela parken.
 
 
Jag går alltid dit efter mörkrets inbrott för att jag gillar att se de där flämtande ljusen i dragiga stugor. Det är lagom att köpa några lotter i ett stånd, titta på hemstickade handledsvärme i ett annat och beundra hantverkares kreativitet i ett tredje innan man tar ett kliv över en hög tröskel till en stuga med eld som man kan vända ryggen till ett tag.
 
 
Per och Kersti står i ladan och spanar ut i mörkret och drömmer om den vårdag då de får komma ut, nymålade och fräscha.
 
 
I Mor Kajsas stuga var det försäljning, inte av sockertoppar och rökt fläsk, men av lotter med chans att vinna en påse lussekatter.
 
Sen var det bara att vandra hem och provsmaka det nybakta tunnbrödet och värma på glöggen.
 
 

Julskyltsöndag i Värnamo

 
I år var lottstånden och scenen placerade på Flanaden. Det funkade bra, med en öppen eld att värma händerna över, korvförsäljning, glögg och så ett fint program från scenen. Sång och musik som många lyssnade till och kanske applåderade lite extra för att få upp värmen.
 
 
Jag gav upp efter en kvart - elva minusgrader ute gjorde sig bättre inne på biografen med en påse heta schweizermandlar i fickan.
 

Ljus i mörkret på Åbron

 
Det snackades på min arbetsplats om de nya juldekorationerna i stan. Jul och jul, förresten - jag vet inte riktigt vad blåa pingviner har med jul att göra. Vinterprydnader kanske de ska kallas. Jag har inte bestämt mig för ännu vad jag tycker om dem. Lite kul kanske, med vilsegångna polardjur som siktar på ett dopp i Lagan? Säkert effektfullt mot snön (om den kommer).
 
Flest åsikter fanns det om anordningarna på Åbron. Vad är det? Kärvar? Kvastar?
 
 
Eldkvastar kanske? Om det nu behöver vara något. Det lyser upp i novembermörkret i alla fall.
 
 
 

Värnamo sjukhus månar om cyklister

 
För mig som cyklist är det en glädje att se hur landstinget tar hand om sina cyklande anställda på Värnamo sjukhus. Vid sjukhusentrén har man byggt cykelställ, och inte vilka skjul som helst, utan de här trevliga byggnaderna med mosstak. De ser ut som om de skulle hysa vinterbetande får från Doktorsområdet som söker sin nattlega i skydd mot väder och vind. I stället är det tvåhjuliga fordon som är parkerade här medan ägarna besöker eller arbetar på sjukhuset. Den ena byggnaden har dörr med lås och det måste vara tryggt att ha sin cykel här i stället för att krångla med extra låsanordningar.
 
Tänk om något liknande kunde uppföras vid järnvägsstationen!
 

Utställning på Galleri Hörle Slott

 
Utställningen som pågår på Galleri Hörle Slott är med Rose-Marie Flårback från Lagan, som ställer ut målningar och betongskulpturer. Det är hon som har gjort de tre maskerna som står till höger om ingången.
 
Samtidigt finns där en minnesutställning över värnamokonstnären Wera Carlsson.
 
 
Weras utställning visar hennes mångsidighet med keramikskulpturer och tavlor i olika tekniker.
 
 
Rose-Marie gör betongfat som matchar hennes målningar och passar både utom- och inomhus.
 
Passa på att besöka galleriet till helgen!
 

Mötesplats Möbelbygd i Blickfånget

 
I den fina och intressanta utställningen i Blickfånget möttes värnamostolar från förr och nu. Utställningen är avslutad och jag är ute alldeles för sent för att göra reklam för den. Jag kan i alla fall inte låta bli att visa bilder från mitt besök i början av september.
 
På den lilla ytan i Cupolen som heter Blickfånget hade Kulturförvaltningen med Magnus Engberg arrangerat en utställning "Mötesplats Möbelbygd" som visade en stor och viktig del av Värnamos designhistoria.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här möttes supermoderna stolar från Källemo och Jonas Bolins betongstol kändes inte alls fel intill den snyggaste receptionsdisk jag sett.
 
Det var bilder på möbelfabrikerna och arbetarna därvid samt kartor så man kunde se precis var byggnaderna var belägna. Värnamo Nyheter hade en artikelserie under utställningstiden med bilder från de fabriksbyggnader som fortfarande finns kvar och intervjuer med folk med minnen från trämöbeltillverkningens storhetstid i Värnamo.
 
 
 
 
 

Nya fasader

 
Bloggen har varit lite upptagen på sistone, med att avsluta ett jobb och påbörja ett annat. Det har tyvärr märkts på det dåliga uppdaterandet av inlägg här.
 
De tre höga husen på Lagastigen har fått ny fasadbeklädnad på södersidan, konstaterade jag när jag egentligen var ute efter en bild på Värnamos äldsta hus och deras upprustning. De hamnade en gång här i kategorin "Bedagade byggnader", men den gruppen kan de kliva ur:
 
 
 Eller... visst hade det varit fint om de spröjsade fönstren hade varit kvar?
 

Värnamodagarna i full gång!

 
Det går ju inte att ha ett småsurt inlägg om en missad wokad älg-kebab överst när solen skiner och Värnamodagarna pågår för fullt. Dessutom är jag redo för min fjärde nämnda maträtt om en stund.
 
Längst kö är det till Balders Inns servering på "Matkulturella torget" i stark konkurrens av vagnen med indiska rätter. Jag blev utlovad att köttet inte skulle "ta slut", utan att de kommer att finnas kvar hela dagen idag också. Det måste vara åtskilliga kilo kött de wokar de här dagarna!
 
I kväll kommer det säkert att bli tryck på ölserveringen när åldersgränsspärrarna satts upp, inträdet betalats och musiken drar igång vid kl 20.
 
 
 

Tips till älgkebabätare

Passa på att äta älgkebab före lördagen nu på Värnamodagarna! Balders Inn kommer nämligen att i år igen delta i den stora jakt- och fiskemässan i Bosjökloster lördag och söndag.
 
Se här min besvikelse för förra årets missade delikatesser: "Den försvunna älgkebaben".
 
Vad som händer i övrigt under Värnamodagarna kan man se på arrangörens hemsida.
 
 
 
 

Biograf i Värnamo!

Vi åt lunch på Lilla Krogen, förlåt, Rosegarden Supreme (när ska man lära sig?) i går med utsikt mot biograf Metropol där skylten så sorgligt nu fattas. Men nu var det spännande aktiviteter vid biografentrén:
 
 
Ställningar för hantverkare som behövde komma högt upp och nya filmaffischer.
 
 
Det jobbades intensivt både utvändigt och invändigt. Jag fick veta att det blir filmpremiär på Värnamos "nya" biograf redan i kväll! Man kan läsa mer och även boka biljetter via deras hemsida.
 
 
Efter en stund var skylten uppsatt, och nog ser det ut som om det åter blir en neonskylt utanför ingången till bion.
 
 
 

Bilder från Timjan

 
Lite mer än halvvägs till Vrigstad kan man svänga till vänster mot Flahult och efter ett par kilometer genom granskogen hamnar på på Café Timjan. Kafeet med örtagård har vuxit till att idag även innehålla restaurang i det gamla militärförrådet, växthus och utomhusgrill.
 
Det känns nästan osannolikt att man mitt i skogen kan stiga in i en lokal med ladhögt i tak och vackert inredd.
 
 
 
 
Den fredagskvällen jag var där erbjöds grillbuffé. Kocken stod vid utegrillen och höll kött, korv och fisk varmt. Maten smakade bra, men den största upplevelsen var restaurangen.
 
 
 
Toaletten hade en fin talgoxetapet.
 
 
 
 
 
 
Gamla originella tavlor, prydnadssaker och möbler skapar stämning i lokalen.
 
Maten smakade bra, och det gjorde inte så mycket att kocken var lite oerfaren i sin yrkesutövning.
 
 
 

Värnamo inför 70-talet

 
Boken gavs ut av Lions Club i Värnamo och trycktes på Fälths tryckeri. Fotograf är den kände K W Gullers, samt några andra icke namngivna fotografer.
 
Via en värnamohistorik, där det bl a nämns att staden skulle fylla 50 år 1970, har bokutgivaren samlat en mängd bilder som tar oss till den nybyggda Finnvedsskolan, bygget av de tre höghusen och det nya lasarettet, Industrier och fritidsaktiviteter.
 
 
Här på avsatsen utanför skolans matsal sitter bloggförfattaren och dinglar med benen som nr 11 från höger.
 
 
På den tiden gick E4:an fortfarande genom stan och trafiken kunde vara tät på det som idag är Storgatsbacken.
 
Min bok hittade jag i Tyskland och den hade tagit sig dit via färjan Rödby - Puttgarden, enligt skriften på försättsbladet.
 
En riktig skatt för en Värnamointresserad!

På en filt i Åbroparken

 
Jag önskar mig inte en restaurang i Åbroparken, inte heller ytterligare en bro över Lagan. Inte heller något trädäck som hänger ut över vattnet.
 
Bara en liten glasskiosk och en liten paviljong där det spelas levande musik ibland. Man kan sitta på en filt i gräset.
 

Utsikt vid Missionskyrkan

 
I och med bygget av Hornbrinkshuset har Värnamos skyline förändrats radikalt. Likaså har byggnaden i hörnet Jönköpingsvägen/Pilgatan påverkat utsikten över stan.
 
Värnamo kyrka ser liten och gömd ut. Det verkar som om fyrkantiga husklossar med stora glaspartier är det som kommer att prägla stadsbilden framöver.
 
Inget fel dock i att bygga nytt eller riva det som inte fungerar. Huset som fanns före byggnaderna till vänster var nedgånget och fult. Men det skapar liv i en stad om man kan följa flera tidsepoker genom olika stilar på byggnader och se att det finns en tanke i att bevara och spara.
 

Förfallen utsmyckning på Tinas ö

 
Något har hänt med den konstnärliga utsmyckningen på gymnastikhallen på Tinas ö. I dag finns bara en rest kvar av det som jag visade här, i september 2009.
 
Så här såg det ut tidigare:
 
 

En gammal parkeringsplats

 
För länge sedan fanns inte Värnamo Nyheter-huset här på Storgatsbacken. När jag sitter och läser på den där Facebook-sidan jag nämnt tidigare, kommer det upp en massa minnesbilder som hade legat kvar i hjärnbarken för evigt, om inte gruppen hade startats.
 
1975 jobbade jag på ett kontor på andra sidan gatan och då var utsikten i stället denna:
 
 
Snett och nedförsbacke, men en central parkeringsplats. Det var folk hela dagarna som köpte lotter i den lilla lottkiosken. Själv brukade jag smita ner till EPA och köpa ett äppelknyte till eftermiddagsfikat.

Hornbrinkshuset

 
Nu är Hornbrinkshuset klart och hyresgäster och affärsverksamheter har flyttat in.
 
Klicka här och se hur det såg ut under rivningen!
 
 
Som en koloss ligger det där nu i gatukorsningen Pilgatan/Skolgatan. Fina lägenheter är det, har jag förstått av de planritningar jag har sett. Gym, stora balkonger, takträdgård mm finns det.
 
 
Den trädgården som fanns tidigare var inget vidare. Men det var lite luftigare i kvarteret.
 
 
Fint i alla fall att gatuskylten har fått behålla ett mer ålderdomligt typsnitt.
 
 
 

4 000 personer som vet att de är från Värnamo

Det bara svischade till, så var det över 4 000 medlemmar i Facebook-gruppen "Du vet att du är från Värnamo...". Det tog bara ett några få dagar, så spred det sig till värnamobor (förr eller nu) att här finns ett forum för nostalgi.

Det läggs ut bilder, det snackas i långa trådar om Asons, stallet i Sörsjö, lärare och allt möjligt relaterat till vår stad.

Här hittar du stället:

Du vet att du är från Värnamo...

Gruppen startades av Per Bunnstad, som driver web-tidningen Värnamo.nu. Han meddelade lite löst att han kanske skulle "göra något mera" av den här nostalgiska glädjen. Han kommer att få fullt upp; många vill ha dessa minnen samlade i någon form. Spännande att se vad det blir av det!

Några minnen dyker upp hela tiden, allt eftersom nya medlemmar får lust att göra ett inlägg. Jag har noterat några av de mest populära:

Allvetaren
Tore i Kvarnen
Bertil Penna
Skrevet
Grymt
Joels Livs
Den upstoppade valen
Vita Huset
Tavernan
Omar
Tummen
Folkets Hus
Lärare
Påskabål
Sten Stures

... och så Skrevet igen. Den korvkiosken måste vara det som gjort störst avtryck i våra hjärtan.




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0