Värnamobloggen

Medan åskvärmen kletar fast kläderna på ryggen, kan man tänka på detta:



Osudden, kvällssol, bok och fika.

Konstruktören hade ett gott syfte när han skapade den numera mytomspunna sittmöbeln vid Osuddenrundan. Visst kan man slå sig ner i gräset och se ut över Lagans strävan att nå Vidöstern, lyssna till plasket från kanotpaddlande turister och bli skönt knottbiten. Men för oss mer oviga vore en bänk/soffa lämpligare att pusta ut på.



Kanske hade han den välkända stolen från Grythyttan i tankarna, den med gung i sitsen? Dock har tillverkaren av de klassiska trädgårdsmöblerna insett att två gungande i samma soffa frestar på vilken konstruktion som helst, och tillverkar därmed en stadig modell. Kanske gick en prototyp samma väg som Osasoffan?



Jag tackar David Rydin för förtroendet att få publicera bildbeviset, där polaren Pär begrundar soffans bistra öde.

I dagens Värnamo Nyheter kan vi läsa på insändarsidan hur det gick till när en hemsnickrad träsoffa demolerades. Den har uppenbarligen haft en plats utmed den populära Osuddenrundan och säkert glatt en och annan andfådd vandrare.



Blamaget har tydligen gnagt i samvetet hos de båda gunstig junkrarna Pär och David, varför den senare gör sig till talesman för dem båda och beskriver händelseförloppet. Ett gott initiativ, vill jag påstå; skämmas den som skämmas bör! Ingen skugga må falla på mopedburen ungdom, hurtiga joggare eller cyklande tanter. Inte heller på grillsugna pojkar och flickor på väg till badplatsen nu i skolavslutningstider. Heder åt medborgare som står för att konditionen kan kräva en halvtidspaus och därmed en sittplats, trots att det kan orsaka besvär.



Som Värnamobloggen alltid är på alerten, tänkte jag förära läsarna ett bildbevis, kanske rentav göra processen kort med soffan och själv slå mig ned på resterna. Men det fanns ingen soffa! Är den på reparation och väntas tillbaka? Jag cyklade hela rundan utan att hitta minsta spår efter möbeln.

Obs! Soffan på bilden är inte den som nämns i inlägget!

I Värnamo i dag regnar det ihållande och höstlöven ligger utsmetade över gator, bilar och gräsmattor. Inte en fotgängare syns till utanför mitt fönster och jag tror att tipspromenaden i Apladalen är glesvandrad i dag.

Därför tänker jag fortsätta med sommarpromenaden runt Osudden. Nu tänker vi oss torra vägbanor, det knastrar i gruset under skorna, vi ser ekarna vid badplatsen och Vidöstern skymtar mellan träden.



Vid båtplatsen ligger en lång rad båtar förtöjda, medan andra väntar på att få komma i vattnet.





Efter att ha suttit och vilat en stund på en sten går vi vidare mot koloniområdet.



Och så stretar vi vidare ett tag i ösregnet och tänker på att det är två månader, knappt, till jul!

Nu kommer höstkylan och regnet till Värnamo och man får klä på sig ordentligt för minsta lilla promenad. Annat var det i somras på Osudden-rundan. Jag brukar gå motsols, och kommer snart till den här öppningen i lövverket:



Jag, som går sakta, kan bli omsprungen två gånger av samma löpare. Sen sätter jag mig gärna på en bänk vid stranden och tittar ut över vattnet och det gör att rundan kan ta ungefär en timme för mig.





Ibland är kaffetermosen med - när smakar kaffe bättre än utomhus vid en sjö?

Så då vilar vi här ett tag och fortsätter när smörgåsen är uppäten!