Livemusik
Gästis (rättare sagt Gästgivargården) - som kallar uteserveringen Lounge and Terrass - har börjat med en ny giv i sommar: livemusik en gång i veckan. I kväll var den kände sångaren Nick Borgen där och underhöll oss med sång och gitarr.
Det var hög stämning, alla sjöng med i låtar som Satisfaction, melodifestivallåtar och förstås We are all the winners.
Det blir inga bilder på maten eller från Gästis; det gör de så mycket bättre själva på deras väldigt fina hemsida.
Det var hög stämning, alla sjöng med i låtar som Satisfaction, melodifestivallåtar och förstås We are all the winners.
Det blir inga bilder på maten eller från Gästis; det gör de så mycket bättre själva på deras väldigt fina hemsida.
En dag på High Chaparral
Vill man inte ta med bilen när man ska till High Chaparral, kan man ta bussen i stället.
Den går från stationen och kostar 20 kr för en enkel resa. Tider hittar man på HC:s hemsida, och de är precis lagom för att man inte ska behöva kliva upp i ottan eller komma hem i sena kvällen med övertrötta barn.
Vi var åtta resenärer i bussen, så det var ingen trängsel. Är man invånare i kringliggande kommuner går man in gratis och behöver därmed inte betala entréavgiften på 160 kr. Ett genidrag - snål smålänning som man är har man inte lust att åka dit tillsammans med släkt och vänner varje år de kommer på besök. Men går man in gratis hänger man ju med. Dock finns det inget som är gratis här i världen, allt har sitt pris. Så pengarna lägger man i stället på tåget, glass, öl, hamburgare, kaffe med våffla, middag på Dilligensen... och har därmed bidragit med mer än om man inte åkt dit alls.
Man får vara klädd hur man vill, men många gör allt för att smälta in i miljön:
En del är anställda och får lön för att svettas i kostymen varma sommardagar, medan andra köper hattar, stövlar, hölster mm till glädje för oss andra som får en större upplevelse av westernstaden.
Åker man buss kan man ta en öl till mackan.
Efter showen är man ganska varm och trött och då är det inte dumt med kaffe och våffla i skuggan under ett träd vid Kristinastugan.
Som vuxen blir man utmattad av värmen, sorlet och vandrandet, men barnen orkar några rundor på Tivolit!
Sen är det bara att ta bussen hem igen, duscha av sig dammet och sätta sig på balkongen med fötterna högt.
Den går från stationen och kostar 20 kr för en enkel resa. Tider hittar man på HC:s hemsida, och de är precis lagom för att man inte ska behöva kliva upp i ottan eller komma hem i sena kvällen med övertrötta barn.
Vi var åtta resenärer i bussen, så det var ingen trängsel. Är man invånare i kringliggande kommuner går man in gratis och behöver därmed inte betala entréavgiften på 160 kr. Ett genidrag - snål smålänning som man är har man inte lust att åka dit tillsammans med släkt och vänner varje år de kommer på besök. Men går man in gratis hänger man ju med. Dock finns det inget som är gratis här i världen, allt har sitt pris. Så pengarna lägger man i stället på tåget, glass, öl, hamburgare, kaffe med våffla, middag på Dilligensen... och har därmed bidragit med mer än om man inte åkt dit alls.
Man får vara klädd hur man vill, men många gör allt för att smälta in i miljön:
En del är anställda och får lön för att svettas i kostymen varma sommardagar, medan andra köper hattar, stövlar, hölster mm till glädje för oss andra som får en större upplevelse av westernstaden.
Åker man buss kan man ta en öl till mackan.
Efter showen är man ganska varm och trött och då är det inte dumt med kaffe och våffla i skuggan under ett träd vid Kristinastugan.
Som vuxen blir man utmattad av värmen, sorlet och vandrandet, men barnen orkar några rundor på Tivolit!
Sen är det bara att ta bussen hem igen, duscha av sig dammet och sätta sig på balkongen med fötterna högt.
Konstutställning i Apladalen
Konst visas ofta i Apladalen, men för det mesta är det konsthantverk. I dag hittade jag dock en konstnär som arbetar i ull, tråd mm, och hade åstadkommit något helt annat än de vanliga - om än så vackra - lovikkavantarna, luffarslöjden och fårullstavlorna. Hon heter Lisen Karlsson-Nilsson och bor i Nässjö. Ställer ut i trossboden i Apladalen under en vecka. Klicka på bilderna så blir de större!
Hon gör klokt i att vara sparsmakad - det är inga dussinvaror hon gör. Min dåliga lilla kamera kan inte göra henne rättvisa, men här några exempel på hennes verk, med benäget tillstånd:
Tyvärr var min favorit såld (i första bilden längst ned till höger). Bilden till höger visar Paradiset och Lisen hade vänligheten att berätta för mig om sina tankar kring motivet, liksom för flera andra verk. Mycket fint och intressant!
Lisen: om du inte vill vara med på bild eller har andra synpunkter på det här inlägget, så skriv en kommentar.
Hon gör klokt i att vara sparsmakad - det är inga dussinvaror hon gör. Min dåliga lilla kamera kan inte göra henne rättvisa, men här några exempel på hennes verk, med benäget tillstånd:
Tyvärr var min favorit såld (i första bilden längst ned till höger). Bilden till höger visar Paradiset och Lisen hade vänligheten att berätta för mig om sina tankar kring motivet, liksom för flera andra verk. Mycket fint och intressant!
Lisen: om du inte vill vara med på bild eller har andra synpunkter på det här inlägget, så skriv en kommentar.
