Var det inte Advent nyss?

I den bitande kylan och med snö, om inte upp till knäna, så i alla fall över fotknölarna, kan man tänka på första Advent. Hur vi hoppades på att Anders skulle slaska, så att det skulle bli ett braskande till jul!

Det var ruggigt och småkallt, men man kunde värma sig med en strut schweizermandel och lyssna på adventssånger på Bruno Mathssons plats.



Det är alltid roligt att köpa schweizermandel av den glada försäljaren i sin vagn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0