Värnamobo visar konst i Göteborg

 
Jonas Brodin, Värnamokillen som flyttade till Göteborg, gick på konstskola där och just nu ställer ut på ett galleri i samma stad. Galleriet ligger i stadsdelen Eriksberg, nära älven och de fina promenadstråken vid vattnet. Ett bra läge med andra ord - området är fullt av nybyggda bostadshus, kontor och restauranger.
 
 
 
 
Jonas visar ett tiotal målningar av vardagliga föremål i ett sammanhang som gör dem spännande på ett nytt sätt. (Mina bilder kan inte riktigt ge dem inte rättvisa.)
 
Regnet öste ner och i stället för en promenad utmed Göta älv åkte vi till det stora möbelvaruhuset. Det var några fler som hade tänkt samma sak, milt sagt.
 
 
 

En eftermiddag i Landeryd

Det brukar gå utmärkt att ta Krösatåget till Halmstad från Värnamo. Resan tar en och en halv timme och är lite småtråkig. Man passerar orter som Smålandsstenar, Kinnared och Oskarsström, men den här januarilördagen kom tåget inte fram till Halmstad på avtalad tid på grund av ett godståg fastnat i en växel i Torup. Därför fick jag och ett 15-tal andra passagerare kliva av i Landeryd och fortsätta färden med ersättningsbuss.
 
 
Cirka en timme skulle väntetiden bli, men den visade sig bli två timmar, så det blev tid ett ta en promenad i samhället.
 
 
 
Nedlagd butik och öde järnvägsstation (sånär som på oss väntande och en tågpersonal som fick oväntat besök).
 
 
Tre timmar försenad var jag framme i Halmstad.
 
Tacksam för att det var en solig vinterdag och inte en dag i juli när jag tänkt bada i havet.
 

Bland skyskrapor och svenskättlingar

 
Man kan tro att jag har varit ända i Amerika, så längesedan det var som det kom ett inlägg på Värnamobloggen. Och det är just vad jag har. Under ett par veckor har jag bytt Värnamo mot höghusen i New York.
 
Det var precis som på film och i tv-serier. Skyskrapor, gula taxibilar och folk överallt. Men även promenader vid stranden i Williamsburg och i Central Park.
 
Nästan lika bra som stigen runt Prostsjön och Apladalen.
 
 
Vyn över södra Manhattan idag skiljer sig markant från den som våra småländska emigranter såg när de landsteg på Ellis Island. Det undgick inte att skänka dem en tanke, hur de kände det när de landsteg i Amerika efter tre månader till sjöss.
 
Det är mycket möjligt att några av de kaffemuggbärande New York-borna är ättlingar till stenbrytande smålänningar som gav upp fattigdomen och sökte lyckan i det stora landet i väster.
 
Med solsken, blå himmel och över 20 graders värme under min vistelse där, blev det två dagar efter hemkomst storm, stängda flygplatser och översvämningar i staden. Riktigt turligt att resan inte förlades till en vecka senare.
 
Det känns lite lättare nu att möta hösten och vintern i Värnamo.
 
 
 

Det var en eftermiddag i Dannäs...


Chief Inspector Barnaby och hans medhjälpare tog en paus från spaningsarbetet i Våffelcaféet. När de studerade menyn stod det klart för dem - det var här den mördade hade befunnit sig under gårdagen innan han gick sitt grymma öde till mötes! I magsäcken hade man funnit en osannolik kombination av fläsk, våffla, kardemumma och polkagris. Nu kunde de konstatera att han hade suttit här och mumsat i sig en fläskvåffla, en kardemummadito och avrundat med en polkabrownie. Vem hade lurpassat på honom för att stöta en vass skärva av ett kaffefat i hans bröst?


Vad var det för en blå bil med flak som stod parkerad vid kyrkogården på andra sidan vägen? Hade den någon anknytning till brottet? På det flaket kunde kroppen ha transporterats...


Det gick rykten om att dådet kunde ha koppling till Palmemordet, men Barnaby var skeptisk.


De här kängorna som var upphittade vid fyndplatsen tillhörde helt klart mördaren, och misstankarna riktade sig mot någon bland konstnärerna som ställde ut i IOGT-NTO-lokalen.

Nej - det har inte begåtts ett mord i Dannäs. Det var bara min fantasi som skenade iväg i slutet av maj när Dannäs bjöd in till Vårfröjd.

Men skulle den engelska tv-serien "Morden i Midsomer" överföras till svenska förhållanden så vore Dannäs en lämplig plats. I byn finns kyrka, två kaféer, småföretagare, konstutställningar, fiske mm. Den här dagen kunde man som i de engelska tv-serierna provsmaka bakverk, se artister på scen i en kaféträdgård, träffa hantverkare av olika slag. Man går på grusvägar och rufsiga gräsmattor och tar genvägen över kyrkogården. Som gjort för mrs Barnaby att finna en mystiskt avliden person på Arabustas vind.

Men solen sken, vi såg på konst av bl a Truls Wallin och Jörgen Kvick och kaffekoppssamlingen i Våffelcaféet användes enbart till att dricka ur.



Dagen avslutades med att reggaebandet Partiet spelade i Arabustas trädgård.


På besök i Vaggeryd

Värnamobloggen besökte Vaggeryd härom dagen. Det var första gången jag gick runt på torget i det samhället och kollade butiksutbudet. Det är en ort jag som värnamobo åker igenom med bil eller tåg för att ta mig till Jönköping. Men nu hade jag ärende dit och i väntan på tåget hem passade jag på att titta runt lite.

Jag började med att äta lunch och hade siktat in mig på Bettans Restaurang & Pizzeria (efter research på kommunens hemsida), men den var nedlagd och lokalen stod tom. Jag valde inte heller Saturnuskällaren, för den vet jag finns i Skillingaryd, trots att adressen är Vaggeryd på sagda hemsida. Restaurang Martini blev det som serverade mig dagens rätt - schnitzel med stekt potatis.

Sen blev det en runda till två klädbutiker och en blomsteraffär med inredningsdetaljer. Köpte inget utan spenderade russelkassan på Ritz`konditori. Det blev några väldigt goda frukostbullar och lite annat med hem i en påse.

Jag hade varit förutseende och tagit med ett paraply, vilket jag var tacksam för:



Cyklarna hade dock tak över huvudet. Den idén hoppas jag cykelparkeringsansvarig vid järnvägsstationen i Värnamo tar till sig.



Ett så fint cykelställ borde väl vara möjligt att ordna i Värnamo!


Att vänta på tåget i Bredaryd



Varje gång jag tar tåget från Bredaryd tänker jag på de kalla höst- och vinterkvällar jag satt i mörker i det gamla godsmagasinet. Man gick in genom dörren till vänster om de tre igensatta fönstren. Där inne hade lyset för längesedan slutat fungera, men jag brukade lysa mig fram till den brandmärkta bänken med hjälp av mobiltelefonen. Det var länge vad som fanns att ta skydd i medan man väntade på buss och tåg.



Nu är området upprustat och man kan sitta på andra sidan spåret i en vanlig väntkur. Trots brännmärkena, klottret och skräpet så var det ändå varmare i godsmagasinet.

Värnamobloggen i Berlin



Jag missade graffitidagen på Jochnickstomten härförleden. Det var synd, men jag tröstade mig med att åka till Berlin i stället och se på gatukonst.




Bada på taket



Jag bodde på hotell för ett tag sedan. De hade en pool på taket. Bara som tips till Hotell Scandic: det var riktigt trevligt att ligga i 30-gradigt vatten när det var minusgrader i luften, ha en drink på poolkanten och utsikt över hela stan. Jag skulle bli stamkund direkt.

Friveckolördag

Jag missade hela Friveckolördag. Den skymtade förbi i ögonvrån på min väg till järnvägsstationen och Malmö.



Jag hade viktigare saker för mig. Träffa barnbarnet och hans föräldrar, promenera utmed havet som låg spegelblankt. Känna att det inte är vinter riktigt än.


I Prag i stället för Värnamo

 

Medan hösten tog några steg närmare vintern, åkte Värnamobloggen till Prag för att kanske få lite sensommarvärme och sol. Men se, där var det regn och lika mycket höst som här. Det gjorde inte så mycket, för främsta anledningen var att gå runt i den vackra staden och titta på byggnader, känna på folklivet och kulturen, provsmaka tjeckisk mat och dryck mm.

 

Åh, så vackert det var! Karlsbron, kyrkorna, utsmyckningarna, ja verkligen värt ett besök!


Värnamobloggen var bortrest ett tag



Jag missade fyrverkeriet som hyllade Värnamos 90 år som stad.

Just då var jag i Italien, men kom hem för att hinna med i alla fall en älgkebab innan vagnen försvann från stan.

Där jag befann mig var det också marknad, men med försäljning av kapris, pepparfrukter, oliver, lakrits i stora block och annat som aldrig setts på en marknad i Värnamo.



Marknadsstånden var inte heller lika.



Och det var varmare, både i vattnet och luften.


Bolmsörundan



En solig försommardag gjorde jag tillsammans med mina trevliga jobbarkompisar en sommarutflykt.

För många i bygden är det tradition att åka "Bolmsörundan" någon gång per år. Man kan ha med sig fikakorg och sätta sig i hembygdsparken eller så kan man som vi, äta lunch på restaurang Hägern i Bolmsö kyrkby.

Bättre kan man knappast ha det; god mat och fin miljö med utsikt över Bolmen, färjan och båtlivet.






Bolmsörundan kan starta i Värnamo och man åker då till Hånger, tar till höger mot Dannäs, fortsätter där med hjälp av skyltar till Bolmsö. Om man nu inte redan hittar till Tannåker och bron som leder över sundet och till ön.

Med linfärjan kommer man till färjeläget i Sunnaryd där man kan köpa glass och titta på turister och sommarboende såhär års.

Sen är det bara att svänga till höger på lämpligt ställe så kommer man till Forsheda, och då är det lätt att hitta tillbaka hem till Värnamo.




Göteborg från ovan



Så här fin utsikt kan man få över Göteborg och man åker med i det nya Göteborgshjulet. Det är ett pariserhjul som står nära Göteborgsoperan i nämnda stad. Det finns tydligen delade meningar där om nyttan med åkattraktionen, men som turist är det fint att se staden i fågelperspektiv.



Under två år ska hjulet stå på sin nuvarande plats för att därefter flyttas till Liseberg.


De onämnbara

De som tycker att det är känsligt med bilder på lättklädda damer och kvinnors mest privata klädesplagg, kan låta bli att titta neråt på sidan.



Innanför dessa vackra glasdörrar finns en utställning med ett urval av det som Abecita tillverkat under åren. Det har länge ansetts viktigt att forma och framhäva kvinnokroppen med mer eller bekväma underplagg. Det ska klämmas åt och hållas in, lyftas upp, döljas och framhållas.



Textilmuseet kan man nu se en utställning som heter "Smutsig tvätt - rena kläder" och visar maskiner och redskap från förr när det inte var att bara stoppa i kläderna i tvättmaskinen och trycka på en knapp.

Självklart fanns det intressanta underkläder där också - ur ett historiskt perspektiv.





Jag tror att det är fler än jag som kan dra sig till minnes känslan av en släppt benresår?


Annat var det i lördags



Så här var det i lördags i Oxford. Blommor på bar kvist, solsken, snöfritt. Det är fint att tänka på när snön når upp till midjan och inga cykelbanor är skottade.






Ingen snö i Oxford



Värnamobloggen har varit ute och rest. Detta är Christ Church i Oxford. Jag berättar mer i morgon!


Snart Värnamodagarna!



För att få lite försmak av Värnamodagarna åkte Värnamobloggen i fredags till Ljungby, som kör originalkonceptet för detta evenemang.



Efter succen förra året är förväntningarna stora. Artister är bokade och matvagnarna ligger i startgroparna med thaimat, strömming och älgkebab.





Onsdag - söndag... det går att hinna med 10 st älgkebab!

Värnamobloggen var utanför länsgränsen

Har man inget annat för sig en söndag kan man åka Bolmsörundan.



Jag åkte till färjeläget i Sunnaryd och tog färjan över till Bolmsö.








På Bolmsö kan man titta på stenar som jättar har kastat omkring. Det påstår i alla fall informationstavlorna att de har gjort. Det har en anknytning till Sagobygden kring Ljungby. Märchenland, som det heter på tyska. Informationsbroschyrer fanns bara på det språket, men det gick bra att förstå ändå.







Värnamobloggen i Bredaryd

Värnamobloggen har varit i Bredaryd hela söndagen.



Värnamo har Apladalen och Bredaryd har Hembygdsparken. Det är fint där också. Man kan köpa en glass på ICA och ta med sig och sitta en stund i solen.



Man kan sitta vid Storgatan och äta kebabtallrik, om man är hungrig innan Bambu och Värdshuset öppnar för söndagslunch.

Sen kan man titta på de snygga gardinerna i matsalen på Bredäng.


Bruno Mathssonhusen i Kosta

1955 stod Bruno Mathsson-huset i Kosta färdigt för inflyttning; radhuset med fem lägenheter och som kallades Glashuset. Ett passande namn för ett hus byggt av Kosta Glasbruk att hyras ut till anställda, men även passande för huset med sina stora glaspartier. Vi värnamobor känner igen designen från Bruno Mathssons utställningshall på Tånnögatan och huset vid Vidöstern.

På 1980-talet såldes huslängan och förfallet började. Underhållet sköttes inte och det skedde flera ägarbyten. Husen började förfalla och blev utsatta för vandalisering. Under flera år har husen inte ens varit beboeliga, fram till nu, när Lessebo kommun har sett till att de har rustats upp och återställts i ursprungligt skick.

Jag fick möjlighet att vara med på en guidad tur i ett av husen som nu används för visning. Övriga används för konferenser samt stipendieboende.

För den som är intresserad av Bruno Mathssons design och arkitektur är det väl värt ett besök i Kosta och se på det vackra golvet i glasmosaik, ölandskalkstenen, köksinredningen. Känna den speciella atmosfären som finns i ett äkta Bruno Mathsson-hus.

Klicka på bilderna för att göra dem större:



Läs mer om husen här.

Tidigare inlägg
RSS 2.0