Värnamobloggen

Det var ju utlovat en tur inne i Blå Huset! Här inne händer det saker hela tiden. Ibland är det utställningar, ofta med ett bestämt tema, som t ex "Röd", när all konst som visades gick i rött; kurser och evenemang.

Nu var det julmarknad med soppa, kaffe, glögg och hembakat.



Christines tavlor kunde man beundra, liksom den Provencalska julkrubban.



Nu är vi framme vid dan före dan före dopparedan.

God Jul, alla läsare av Värnamobloggen!

Här sitter jag och lovar och lovar, men inget nytt inlägg kommer om Blå Huset. Nej i stället blir det ännu ett klagomål på snön. Vilket är totalt meningslöst, lika meningslöst som att tro att cykelbanorna skottas med prioritet.

På min gata i stan skottas det lite halvhjärtat, liksom på andra smågator.

En dag den här veckan - i onsdags - var det en fröjd att cykla, trots 17 minusgrader. Då var cykelbanorna fina, det var torr luft så det var inte heller halt. Men säg den glädje som varar; ni vet själva hur det är nu.


Snacka om utmaning! Svårcyklat, kan man säga. Vi som cyklar till jobbet på vintern borde vara direktkvalificerade till pris i tävlingen Cykla!Cykla! som arrangeras när det är barmark och värme. Det är väl ingen konst att lämna bilen hemma några gånger i maj och september? Att ha det valet. Och alltid välja bilen sen när snön kommer.

Att ge sig ut i bilvägbanan med cykeln är livsfarligt, men frestande för att förkorta tiden till jobbet och slippa pulsandet en bit.

Om fler cyklar på vintern kanske cykelbanorna skottas bättre?

Men, jag ger mig inte, det finns de som inte kan komma utanför rummet och längtar efter lite snöpulsande. På med broddarna och ut!

För att komma till konstgården i Blå Huset måste man ta sig uppför backarna i Alandsryd, vilket i söndags krävde lite extra kraft på den snöiga vägen. Väl framme möttes man av ljus från alla fönster, och ett särskilt sken från de målade.



Konstgården drivs av konstnärerna Christine Bennedal och Stefan Bennedal från Forsheda. Man skulle enkelt kunna säga att Christine arbetar med måleri och Stefan med keramik, men de gör så mycket mer. I Blå Huset visar de konstutställningar, både med egna verk och andras.



I ett oansenligt uthus har Stefan skapat rum med en sakral känsla, där hans figurer för en till en annan värld.









Efter besöket i klosterkylan var det skönt att komma in i Blå Huset och värma sig med soppa och kaffe.

Mer om det i nästa inlägg!

Det skiljer som natt och dag. Ena dagen är det oskottat, slirigt, moddigt och ett elände att ta sig fram på cykelbanorna.

I morse var det en fröjd att cykla. Fem minusgrader, välskottat (inte bara bortföst utan skottat ned till vägbanan) och sandat.

Vi som inte sitter på fyra hjul i 20-gradig värme på vintern uppskattar detta!

Det var ett särskilt ljus över Apladalen i kväll. Överallt lyste marchaller, värmeljus och ljusgirlanger och i stugorna var det tänt i öppna spisarna. Snön föll lätt hela tiden och mer julstämning än så här är omöjligt att uppbringa.



Alla stugor är öppna när det är den årliga julmarknaden i Apladalen. Det bakas tunnbröd, man säljer produkter av ull, hemstöpta ljus, ostkaka och förstås tomtar av alla tänkbara slag.







Det här var söndagen när "hela Värnamo" var ute. Med Adventskonserten i kyrkan i två föreställningar, julmarknaden och en hel del öppna butiker var det svårt att hitta parkeringsplats.

Tidigare på eftermiddagen var jag i Blå Huset i Alandsryd på deras julmarknad. Det kommer ett eget inlägg om det!