Värnamobloggen

På hösten ligger eklöven som en fuktig rödbrun matta i Apladalen. I april har marken skiftat kulör från vinterns vita snötäcke till den mer behagliga vitsippsbeklädnaden.

 

 

 

På Kröcklebäckens kanter lyser kabbelekan upp tillvaron för en som längtat efter våren i fem månader. Djuren släpps ut och stugorna väntar på att öppnas för utställningar.

 

Innan man vet ordet av har även liljekonvaljerna blommat över och grönskan står så tät i Apladalen att skylten knappast syns för dem som passerar via järnvägen.

 

 

 

 

Välkommen till den något försummade Värnamobloggen! Jag vågar inte ge några löften om att inläggen blir mer frekventa, men det är inte omöjligt - det finns en hel del att skriva om och visa bilder på i Värnamo.

 

Ett tag har jag roat mig på Facebook med att lägga upp bilder med benämningen "Dagens Apladal". Några av dem visar jag här nedan, som en påminnelse om att efter höst och vinter kommer våren. Jag har förmånen att bo nära vår fina park och passerar den dagligen och följer årstidernas skiftningar där.

 

Klicka på bilderna för att göra dem större.

 

 

Från november med brunröda eklöv som marktäckare, änder som har morgonsamling på en fallen trädstam, Mor Kajsas stuga i regn, utskottad Aplarinksis och julstämning i stugorna till en bister vinter med mera mörker och snö.

 

 

 

Det var mörkt både på väg till och från jobbet, Lagan frös till och högen med utskottad is blev större och större. Men så blev det mars, som det ju blir varje år, och barn började söka sig till lekplatsen igen.