Midsommarafton i Värnamo

Det är midsommarafton. Det är riskgrupp. Det är önskan om att göra nåt. Något midsommaraktigt. Det blir fika i Apladalen.Soligt och varmt, bord i skuggan vid Kaffestugan.
 
Men någon bild på midsommarstång blir det inte, för det fanns ingen. På gräsytan framför scenen brukar finnas en ståtlig stång, inburen och rest av av folkdanslaget till spelmansmusik. Att själva firandet var inställt visste jag, men att vår fina park och samlingsplats för oss som inte kan och vill ta sig till andra platser inte hade rest symbolen för årets största firande, det hade jag inte trott.
 
Jag förstår att folkdanslaget inte ville åta sig det uppdraget - om det nu var så - men någon parkansvarig kunde väl kommit på idén? Det var som om att det inte skulle stå någon julgran på torget bara för att dansen var inställd (vi får väl se framåt advent...).
 
Därför blir det ingen bild på midsommarstång, men jag visar en våffla med sylt och grädde.
 
 
Den och kaffet smakade bra och sällskapet var trevligt, men det var på håret att jag gick miste om fikat också. Nu kommer vi till nästa klagovisa.
 
Kaffestugan i Apladalen har öppet till kl 17. Alla dagar nu i sommar, inga undantag, ingen avvikande skyltning på plats heller. Kl 15.30 beställer jag kaffe och våffla i luckan och får ett tvekande svar. "Nja, vi håller på att stänga nu... det har varit så lite folk i dag så vi tänkte stänga tidigare." Ett sådant påstående får det att brinna till i huvudet på mig, men jag behärskar mig. Servitrisen kollar med köket och jo, ok, vi kan bli serverade. Då. Jag som jobbat med service i så många år, bl a haft butik. Hur skulle det sett ut om jag stängt tidigare för att det inte varit så många kunder en dag?
 
Jag hade tänkt fika i lugn och ro och fortsätta med en glass till påtåren. Men det frestade inte längre när servitriserna jäktade runt bland borden och plockade bort blommorna, frågade flera gånger om de "fick ta disken" innan vi druckit ur kaffekopparna.
 
Sen stängde de och folk som kom en halvtimme före aviserad stängningstid fick vända om, snuvade på fika och glass.
 
 
Jag älskar Apladalen och att Kaffestugan finns. Det är en fantastiskt fin tillgång för värnamobor och besökare. Men somliga bör skärpa sig.
 
 
 

Det blev vår i Apladalen

På hösten ligger eklöven som en fuktig rödbrun matta i Apladalen. I april har marken skiftat kulör från vinterns vita snötäcke till den mer behagliga vitsippsbeklädnaden.
 
 
 
På Kröcklebäckens kanter lyser kabbelekan upp tillvaron för en som längtat efter våren i fem månader. Djuren släpps ut och stugorna väntar på att öppnas för utställningar.
 
Innan man vet ordet av har även liljekonvaljerna blommat över och grönskan står så tät i Apladalen att skylten knappast syns för dem som passerar via järnvägen.
 
 
 
 

Dagens Apladal

Välkommen till den något försummade Värnamobloggen! Jag vågar inte ge några löften om att inläggen blir mer frekventa, men det är inte omöjligt - det finns en hel del att skriva om och visa bilder på i Värnamo.
 
Ett tag har jag roat mig på Facebook med att lägga upp bilder med benämningen "Dagens Apladal". Några av dem visar jag här nedan, som en påminnelse om att efter höst och vinter kommer våren. Jag har förmånen att bo nära vår fina park och passerar den dagligen och följer årstidernas skiftningar där.
 
Klicka på bilderna för att göra dem större.
 
 
Från november med brunröda eklöv som marktäckare, änder som har morgonsamling på en fallen trädstam, Mor Kajsas stuga i regn, utskottad Aplarinksis och julstämning i stugorna till en bister vinter med mera mörker och snö.
 
 
 
Det var mörkt både på väg till och från jobbet, Lagan frös till och högen med utskottad is blev större och större. Men så blev det mars, som det ju blir varje år, och barn började söka sig till lekplatsen igen.
 
 
 
 
 
 

Kallt och vackert i Apladalen

 
När kylan tränger in genom märg och ben, efter att ha passerat både husvägg och yllefilt, så är det i alla fall en liten tröst att vägen till jobbet kan vara så här vacker en januarimorgon.
 
 

Julmarknad i Apladalen

 
Julmarknaden i Apladalen andra advent är det mest stämningsfulla, mysiga och Madickenjulliknande man kan tänka sig.
 
Alla små stugor och bodar är öppna, i flera brinner brasor i öppna spisar, det är ljus och marschaller överallt och en magisk stämning i hela parken.
 
 
Jag går alltid dit efter mörkrets inbrott för att jag gillar att se de där flämtande ljusen i dragiga stugor. Det är lagom att köpa några lotter i ett stånd, titta på hemstickade handledsvärme i ett annat och beundra hantverkares kreativitet i ett tredje innan man tar ett kliv över en hög tröskel till en stuga med eld som man kan vända ryggen till ett tag.
 
 
Per och Kersti står i ladan och spanar ut i mörkret och drömmer om den vårdag då de får komma ut, nymålade och fräscha.
 
 
I Mor Kajsas stuga var det försäljning, inte av sockertoppar och rökt fläsk, men av lotter med chans att vinna en påse lussekatter.
 
Sen var det bara att vandra hem och provsmaka det nybakta tunnbrödet och värma på glöggen.
 
 

Julmarknad i Apladalen

 
Julmarknaden i Apladalen andra advent är det mest stämningsfulla, mysiga och Madickenjulliknande man kan tänka sig.
 
Alla små stugor och bodar är öppna, i flera brinner brasor i öppna spisar, det är ljus och marschaller överallt och en magisk stämning i hela parken.
 
 
Jag går alltid dit efter mörkrets inbrott för att jag gillar att se de där flämtande ljusen i dragiga stugor. Det är lagom att köpa några lotter i ett stånd, titta på hemstickade handledsvärme i ett annat och beundra hantverkares kreativitet i ett tredje innan man tar ett kliv över en hög tröskel till en stuga med eld som man kan vända ryggen till ett tag.
 
 
Per och Kersti står i ladan och spanar ut i mörkret och drömmer om den vårdag då de får komma ut, nymålade och fräscha.
 
 
I Mor Kajsas stuga var det försäljning, inte av sockertoppar och rökt fläsk, men av lotter med chans att vinna en påse lussekatter.
 
Sen var det bara att vandra hem och provsmaka det nybakta tunnbrödet och värma på glöggen.
 
 

Positiv cykeltur



I kväll när jag cyklade genom genom Apladalen började jag nynna på Värnamovisan - eller "I Apladalen i Värnamo". Den där gamla sången som handlar om Petter och Emma - inte Per och Kersti. Men hur är texten egentligen?

Kollade på Värnamo kommuns hemsida och blev inte klok på den texten, inte heller på stavningen.

Så hittade jag texten också på ett annat ställe (Dagens visa) och den kändes betydligt mer genuin.

Någon som vet vilken som är den rätta?

Hantverk i Apladalsstugan



I Apladalsstugan visar hantverkare upp sina alster under sommaren. Först ut var gruppen Kreativa Gnosjö och sen följer bl a Slöjdarna i Värnamo, Glada hantverkare och Föreningen Hantverk Rusken runt.








Den som inte går på kafferep kan i stället köpa ett kakfat gjort av just delar av en kaffeservis och lägga upp textila bakverk i stället. De har inte alls samma effekt på midjemåttet som originalen!


Julmarknad i Apladalen



Det var ett särskilt ljus över Apladalen i kväll. Överallt lyste marchaller, värmeljus och ljusgirlanger och i stugorna var det tänt i öppna spisarna. Snön föll lätt hela tiden och mer julstämning än så här är omöjligt att uppbringa.



Alla stugor är öppna när det är den årliga julmarknaden i Apladalen. Det bakas tunnbröd, man säljer produkter av ull, hemstöpta ljus, ostkaka och förstås tomtar av alla tänkbara slag.







Det här var söndagen när "hela Värnamo" var ute. Med Adventskonserten i kyrkan i två föreställningar, julmarknaden och en hel del öppna butiker var det svårt att hitta parkeringsplats.

Tidigare på eftermiddagen var jag i Blå Huset i Alandsryd på deras julmarknad. Det kommer ett eget inlägg om det!

Kröcklebäcken

Nej, nu tänker vi inte på snö och slask och kalla vindar och skrapa rutor.

Nu tänker vi på att det bara är sex månader till detta:



Kabbelekor i Kröcklebäcken.




Skördefest i Apladalen



I lördags var det Skördefest i Apladalen. Efter ett rejält regn tittade solen fram och folk gav sig ut för att provsmaka äpplen, fårost och älgkorv, klappa på fårskinn, gissa grisvikt och dricka kaffe i Prästgården.



Blev man trött efter att ha blivit borstad och kammad var det bara att slå sig ner i halmen och idissla en stund.



Ännu en fin tisdagskväll i Apladalen



Vilken lysande bra idé att anställa två ungdomar till att gestalta Per och Kersti i Apladalen under sommaren!

De satt i kvällssolen och väntade på tisdagens musikkafé.



Kvällens underhållning började med Niklas Petersson som även sjöng eget skrivet material.



Sen fortsatte kvällen med en kör som heter SMS. Det är en kör som övar i studieförbundet Vuxenskolans regi.

Det var en sagolikt vacker kväll, solen silade genom lövverket och myggen häll sig undan.

Tack Hembygdsföreningens ungdomssektion för att ni arrangerar detta!

Musikkafé i Apladalen



En sån där underbar kväll i juni när man känner att det verkligen har blivit sommar, man fattar inte hur det gick till, men nu sitter man sommarklädd i Apladalen i kvällssolen. En sån där kväll var det i tisdags, när Hembygdsföreningens ungdomssektion anordnade musikkafé.



Jag visste inte ens att det fanns en ungdomssektion! Utan pengar fick jag lyssna på två unga män som sjöng och spelade gitarr. De var jättebra, och är säkert kända i Värnamo bland den yngre publiken. Gratis var också kaffe med hembakad kaka.



Man hade chans att betala en frivillig avgift, och jag lovar att jag ska ha pengar med mig nästa tisdag.

För inte längesedan, efter att jag tillbringat en kväll i Apladalsstugan, undrade jag över varför det inte är musikkvällar där. Nu hoppas jag på Hembygdsföreningens ungdomssektion, att de flyttar in det trevliga arrangemanget i stugan, när höstvindarna blåser och vindtygsjackorna måste tas på igen.


En lördagseftermiddag i Apladalen



Lördageftermiddag i Apladalen. Solen skiner och det är varmt. Från att ha varit aprilväder till långt in i maj är det med ens sommarvärme och häggen har slagit ut. Ute är också fåren i Apladalen.



Kaffestugan är öppen för säsongen och kaffesugna gäster sitter och njuter av parken denna pingstafton.

Barn som lekt sig trötta på lekplatsen får glass och återvänder till gungorna med nya krafter.



Kabbelekan lyser gult vid Kröcklebäcken, häggen doftar så man blir yr och liljekonvaljerna är på god väg bland vitsipporna.



Det är så sant som det är sagt:

"Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte."

Jul i Apladalen



För en vecka sedan var det  julmarknad i Apladalen. Alla hus och bodar var öppna och man kunde gå in och värma sig vid brasorna i de öppna spisarna. Stigarna var upplysta av marschaller, men man kunde ändå knappt se vem man mötte i mörkret.



Plötsligt dök ett luciatåg upp, på väg till scenen.



I ladan vakade Per, Kersti och Länsman över tunnbrödsbaket.






Vår i Apladalen



I Apladalen växer det nu så det knakar. I örtagården har kryddväxterna börjat titta upp och sparrisen skjuter i höjden.



Alla djuren har kommit ut efter vinterförvaringen.



Nya lamm ligger bland vitsippor och fjolårslöv.

Djur i Apladalen



Nej, hönsen är inte på plats i Apladalen än.




Nej, inte fåren och getterna heller.





Bara änderna, som hoppas på att all is ska försvinna i ävjan.


Mellandag i Apladalen

Som många andra värnamobor gick jag och de hemvändande vuxna barnen en promenad under juldagarna. Man möter den ena gruppen efter den andra av tre generationer, enstaka joggare som redan är asketiskt magra, unga par som kanske tycker det är skönt att komma ifrån familjelivet vid Aladdinasken en stund.



Ingen snö lyste vit på taken, men istappar stora som lasersvärd från Stjärnornas krig-filmerna hängde från Ryggåsstugans tak.



Kaffestugan var öde; vi hade gärna gått in och värmt oss med kaffe och våfflor - men vem skulle vilja jobba lördag tredjedag jul om man inte måste? Vi sparar det till våren!


För tre månader sedan

I det här gråa vädret behöver vi pigga upp oss med lite sommarbilder.



I Apladalen i början av september. Kanske inte sommar, men det är fortfarande varmt. Bina surrar vid sina kupor.





Hoppas kaninerna och hönsen har det varmt och skönt i någon ladugård, för det har snöat i kväll.

Apladalen i september

Jag kom cyklande med reafynden från EKO, och så här vacker är Apladalen en kväll i september:



Kan man ha finare trädgård?

Tidigare inlägg
RSS 2.0